elintyras. blogg.se

Jag är sedan igår kväll hemma igen och gud vilken semester jag haft!

Inte den bästa, för semester i dess rätta bemärkelse ska enligt mig innehålla ett visst mått av vila och det har jag inte fått sedan Kreta 2009, men vår första och därmed bästa familjesemester med husvagn har det varit (och så mycket mer kan man väl inte förvänta sig som småbarnsförälder).

319 mil i bil blev det totalt, i varierad väderlek och terräng. Storsjö, Säffle, Göteborg, Lomma, Billund, Ystad, Vimmerby och Uppsala har alla fått påhälsning i form av övernattning, samt en massa ställen däremellan för fika-, lunch- och/eller kisspaus.

Mio fyller 5 år nästa söndag (kalas kl 14-16 för den som vill, men meddela innan) och en present ska bli ett fotoalbum med ett urval av de drygt 1300 bilder som jag tagit, jag som gillar att fota... Ett axplock följer här nedan, en del andra hamnar på fejjan och för den som är nyfiken på resterande blir det som sagt kalas den 10:e! Hoppas bara att bilderna hinner komma från framkallningen innan dess...



En ko på vägen som slickade sig i näsan när vi var på väg mot vår första anhalt, Storsjö.


Barnen vid en rastplats strax innan Storsjö.


Bröllopsfina och väluppfostrade killar (värre var det på festen sedan, haha).


Längs med Flatruetvägen, där vi för övrigt både fick skåda renar och en snöhög.



"Rastning" av barnen vid Strandskolan i Idre där jag spenderade mina fyra första grundskoleår (inte huvudsakligen i sandlådan dock).


Är man på husvagnssemester så är man!


Vid Vänerns strand utanför Säffle.


I Göteborg hälsade vi på Anna-Karin och återsåg glasshaket Lejonet & Björnen, lika gott som 2007.


Från campingen i Lomma var utsikten mot Malmö (Turning Torso) god, liksom solnedgången nedan. Dessutom inföll årets längsta dag just när vi var där.




Så var vi äntligen på väg mot landet i söder då... Mattias fick, efter att jag tvingats till en skräckupplevelse på en bro i Trollhättan, köra över både Öresundsbron och broarna över stora och lilla Belt på nedvägen. Till hemresan hade dock min oro stillats och jag rattade själv ekipaget felfritt!


På campingen i BIllund, där vi stannade i tre nätter och till och med unnade oss att sätta upp förtältet att sitta i när barnen skulle somna (bland annat), fanns både hopp-pude (studskuddar i jätteformat), bollhav, levande djur (hästar, åsnor och getter) flera stora lekparker och trampcyklar i bilformat som rymde oss alla (men som var jättejobbig att cykla runt med).


Så blev det till sist dax för Legoland! Medan grabbsen attraherades av attraktionerna trivdes jag bäst bland de legobyggda miniatyrlandskapen: jag som alltid ritat och  byggt hus i papper, kartong, trä och annat jag kommit mig för (för att inte tala om dockskåpet jag ska sätta klorna i till hösten igen). Nog för att jag skrattandes tog mig igenom en och annan attraktion jag med (roligast var förstås "Kålerado-varianten", för den som kan sitt Liseberg), men det var som sagt miniatyrerna jag längtat till sedan barnsben som gjorde mig mest fascinerad. Vädret var förresten perfekt för fotografering, det märktes direkt när solen tittade fram emellanåt att skuggorna förstörde. En enda regnskur fick vi och då var vi ändå inomhus och köpte kaffe.


I brist på regn (?) roar sig Mio och Mattias med att spruta ner de andra legobåtarna med vatten.



Tillbaka i Sverige igen begav vi oss till Ystad där Mattias gick i Wallanders fotspår och barnen i hans... M ville campa på Wallanders gård, där vid havet där han bor i de nya filmerna men vi hittade inte dit. Havet hittade vi dock! Det var vackert och luktade illa, jag skriver det mest som en påminnelse till mig själv utifall jag nångång i framtiden tror att jag vill bo vid havet.


I Ystad tappade vi förresten bort bilen. Vi valde att gå in till stan på en av de kullerstensprydda gartorna och tillbaka på en annan, med följden att vi gick alldeles för långt... Så vi delade på oss och medan jag och Viktor letade på vårt håll insåg jag efter ett tag att jag befann mig i kvarteret Mattias på Apgränd så jag var helt enkelt tvungen att fota för att kunna visa Mattias vad jag skrattade åt resten av kvällen. Han förstod aldrig poängen.


Havet, som sagt.


Skånska Valmofält (vi passade även sådana på den danska sidan). Tyvärr såg vi, trots skylten, inga vildsvin.


Mina gokillar på camping i Vimmeby.


I måndags, lagom till att finvädret startade på allvar, besökte vi Astrid Lindgrens värld, till stora och smås belåtenhet. Precis som på Legoland så fascinerades jag av alla byggnader i miniatyr, fast i trä denna gång. 15 år sedan mitt senaste besök. På kvällen gjorde Mattias sitt premiärdopp och vi andra vårt andra. Vi slog till redan kvällen innan medan Mattias enbart lät vattnet kyla hans vader den gången.




Nästa anhalt blev Uppsala, enbart för badandets skull då Mattias länge efterlyst ett äventyrsbad. Det lämpade sig så bra att det även fanns utomhusbassänger på Fyrishov så då finvädret höll i sig fick jag även bättra på brännan lite!


Igår förmiddag (nu när det varit som varmast har barnen vaknat före 06) tog vi en promenad in till stan, köpte fikabröd som vi åt tillsammans med medhavt pullverkaffe intill fyrisån och domkyrkan, innan vi åter satte oss i bilen och rattade de sista 40 milen hemöver.

Husvagnssemester är definitivt något vi kommer ge oss i kast med fler gånger men jag har svårt att tänka mig att vi ska behöva åka så långt, nu när vi sett Legoland en gång... (Fast Mattias tjatat fortfarande om Lalandia, vattenlandet intill, för att jag motsatte mig det då barnen ju ännu inte kan simma och därför måste passas konstant, vilket medför att jag och M inte kan roa oss tillsammans som vi vill.)