Allting är relativt

Så även övervikt. Min består av 2 kg. Mattias bjöd nyss på Toffifee som jag gladeligen vräkte i mig av trots att jag egentligen är döless på godis vid det här laget. Två dagar kvar, sedan ska de två kilo jag lagt på mig det senaste året bort så att jag kommer ner till 55 igen! Helst redan under januari. Egentligen sitter det inte i vikten utan i hälsan, som för tillfället saknar både flås, fasthet (har inte tränat på minst en månad) och harmoni, men vikt är så mycket mer konkret. Skulle jag dessutom fortsätta gå upp nästan 2% varje år skulle jag snart bli överviktig i andras ögon med och då skulle det snart inte finnas ett enda dugg kvar av det där som kallas hälsa... 

Nog om det, trots att jag skulle kunna älta hela kvällen hur synd det är om mig för att jag gett efter för lättja så länge nu... men det är INTE synd om mig på riktigt, jag har minsann precis som alla andra ett eget ansvar! Just ikväll känner jag dock tyvärr mest för att grotta ner mig i självömkan men jag lovar att det ska vara sista gången på länge! Att både vilja äta kakan så att den kan sätta sig på smaklökarna och där den inte bör, samt se den gå förlorad till förmån för långsiktighet är ju en fis i rymden i jämförelse med de stora problem som många andra kämpar med. Jag ska alldeles strax leka vidare med mitt dockskåp och stänga ner min dator för ikväll, det mår vi nog alla bäst av.


 

Elin & Mattias i Lundbyhuset har nu som synes både fått den öppna spisen och lamporna som (irl-)Mattias skänkt dem (mig) på plats (klicka på bilderna). Min egen Mattias har dessutom lovat att sätta igång med trappbygget igen här hemma senast måndag (eller om det var tidigast måndag?) så snart är det inte bara jag som står för kvällsrenovering, även om jag planerar att enbart hålla mig till dockskåpet till att trappan kommit på plats.

Kommentera inlägget här :