I år ska våra barn bara få en julklapp vardera från sin mamma och pappa. Varsin iPad. För att de älskar dem - framför allt i form av att spela på, för att vi föräldrar ännu inte skaffat oss någon (så sedan kan vi låna deras om kvällarna när de lagt sig för de kommer givetvis bara att få använda dem under ordnade former och tider) och för att de ju snordyra - men någon blek kopia vill vi inte ha!
Det var åtminstone så tanken var...
Nu har Mio däremot sålt jultidningar från ett av förlagen så att han kommit upp till en billigare och enklare variant (och definitivt mycket sämre, blek kopia) av läsplatta som han är eld och lågor över så det får bli något annat än en iPad till honom (vi vuxna får samsas om en om kvällarna och de får själva bytlåna sinsemellan om den ena nu upplevs vara bättre än den andra).
Det har förresten skitit sig i grundtanken om antalet julklappar med (redan) för med egen spelmaskin behövs hörlurar (inte minst för mammans skull), men två klappar hoppas jag kunna hålla mig till för de får ju klappar från andra med och har redan allt de behöver. Jag tänker istället skänka lite mer pengar än vanligt till Musikhjälpen och pedagogiskt förklara att det minsann finns de som har det mycket sämre. Och så finns det ju 364 andra dagar att skämma bort dem på och jag vill mycket hellre skämma bort dem med kärlek än med prylar.
Och detta är nog sista året jag kan avslöja julklappar innan dopparedagen utan att riskera att något av barnen läser...