Det finns alltså ett vackert hus på vägen till våra jobb där "bara" kök, badrum och ytskikten behöver fixas, och så finns det vårt eget som aldrig tycks bli klart. Och oändligt många fler som både är nästan gratis och "färdiga", snacka om att ha valt en bra plats på jorden, förutom att vi just förälskade oss i ett av dem som kräver så mycket av oss (men som jag för det mesta älskar av just samma anledning!).
Jag kommer aldrig vilja flytta fullt ut men just nu känns det så långt borta att få färdigt trappa och övervåning här så jag fastnar i annat. Övervåningen borde ju kännas mycket lättare än allt vi gjort här nere eftersom vi slipper riva men just nu känns det då rakt inte så.
Det blev visst mycket svammel det här... renoveringslusten kommer med största säkerhet tillbaka, nya tag imorgon (eller när det nu blir)!